Verksamhetsbeskrivning för Waldorflekskolan Stjärngull

 

Övergripande mål

Vi omfattas av Lpfö 18 med tillägg av Waldorfförskolans kursplan som beskrivs i "En väg till frihet". Vi strävar bl.a. efter att barnen ska utveckla sina sociala förmågor, sitt språk, grov- och finmotorik, känsla för rumsuppfattning samt demokratiska värderingar.

 

Värdegrund

Värdegrunden här är att varje människa, vuxen som barn, ska mötas med respekt. Utifrån lekskolans miljö och pedagogernas förhållningssätt, tilltalas barnet som människa och inte beroende av kön, etnisk eller religiös tillhörighet. Genom verksamheten vill vi skapa förståelse för att varje människa är unik, att vi alla behövs och tillsammans skapar vårt sociala samhälle.

 

Idé för vår verksamhet

Det centrala för oss är att under förskoleperioden ska barnet uppleva att världen är god.
Genom det verkliga livet vill vi stärka barnets viljeutveckling.
Vårt pedagogiska arbetssätt bygger på förebild och efterhärmning, därför är det vardagliga sysslorna så som t.ex. att skala morötter, hugga ved, laga leksaker, så i grönsakslandet och handarbeta en viktig grund.
För att barnet ska kunna utvecklas till en fri människa, tänker vi att en tydlig form är en förutsättning. Här spelar rytmen en stor roll. Barnet känner igen sig i allt som upprepas och det skapar en stor trygghet.
Barnet är under förskoleåldern väldigt mottaglig för sinnesintryck. Därför arbetar vi medvetat med att inte överösa barnet med dessa.

 

Förebild och efterhärmning

 Barns naturliga sätt att lära är genom härmning. Därför måste vi pedagoger göra konkreta, jordnära saker som hjälper barnet att lära sig läsa sammanhang och förstå sin värld. Här är det viktigt att vi tänker på hur vi utför våra sysslor. Genom handlingar och gester som utförs långsamt och noggrant, istället för det förklarande ordet, får barnet någonting att härma och barnets fantasikrafter får näring.
 Idag när vi lever i denna maskinella värld, är det viktigt att visa ett handlingsförlopp från början till slut. Detta bidrar till att livet blir begripligt, meningsfullt och att barnet så småningom ser sig själva som en viktig del i ett större sammanhang.

 

Rytmen

 Livet på lekskolan följer naturens rytm genom årstidernas växlingar och dessa vävs in i de dagliga sysslorna, sagorna och sångerna.

 

Samma saga berättas muntligt flera dagar i följd och gestaltas i slutet av veckan genom ett dockspel. Upprepning är en förutsättning för att barnet ska kunna fördjupa sina upplevelser av världen. Sagor, sånger och de återkommande högtiderna väcker igenkännandets glädje.

 

Också dagen och veckan har sin bestämda rytm.
Måndag: Eurytmi, Tisdag: målning, Onsdag: bakning, Torsdag: modellering med varmt bivax, Fredag: Utedag

 
Dagen

När barnen kommer till lekskolan på morgonen har vi fröknar tagit på oss våra förkläden, som symboliserar trygghet och att dagen har börjat. Under årets mörka period brinner det i öppna spisen och ljusen är tända. Barnen hälsas välkomna i dörren av fröken som tar i hand och säger god morgon och snart uppstår lek i rummet.

Kojor byggs, båtar sjösätts och katter och hundar sköts om. Fröknarna har under tiden satt igång med dagens sysslor.

När lekstunden är till ända, spelar fröken i flöjten och det är tid att göra fint.
Tyger ska vikas, band ska rullas - till goda tårtor som man så klart måste provsmaka - innan de läggs i sin korg. Fårskinnen läggs på sin hylla och små städhundar bär saker till sina rätta platser och snart är det fint igen.

Nu träffas vi på mattan för att sjunga, göra ramsor och hälsa dagen välkommen. Vi avslutar med att ta varandra i handen och sjungandes en liten sång går vi tillsammans till bordet där det är dukat för testund. Vi läser vår matvers och njuter sedan av smörgås, te och en morotsbit. Efteråt tackar vi för maten och nu är det dags att komma ut i trädgården.

Ute finns plats för en annan sorts lek. Naturen bjuder på sin rikedom både sommar som vinter.

När marken är öppen tas hinkar och spadar fram. Många goda kakor bakas och maskar och grodor får fina hem. Och när snön ligger vit blir den lilla bergsknallen till världens bästa åkbacke.

 

 Matklockan pinglar efter en lång skön utestund, nu är det dags att samla in och tvätta av alla hinkar och spadar som sedan ställs och hängs på plats till nästa gång.
Vi går in och tvättar våra händer för att sedan hand i hand gå in till matbordet, sjungandes vår matsång. Vid bordet läser vi en vers där vi tackar jorden och solen för det vi har på våra tallrikar. Sen är det Var så god och fröjdar oss och oftast töms alla fat och skålar.
 När alla är mätta och nöjda av den goda maten är det tid för vila. Barnen kryper ner på fårskinn och under sina ullfiltar.
Några barn somnar och vi andra smyger efter en stund upp, bäddar ihop och samlas på mattan för sagostund.
Därefter blir det en lite lugnare lekstund när barnen ritar, leker med kulbanan, bygger med klossar eller något annat litet.

Nu serveras mellanmål, när solen värmer äter vi ute, under vintern blir det inomhus eller vid den brinnande elden, och efter detta är det dags för utelek igen.

Dagen klingar av och barnen blir hämtade ett efter ett. Fröken står i dörren, tar i hand och säger adjö och tack för idag.

 

 

Leken

 Den fria leken ges stort utrymme på lekskolan. Vårt lekmaterial består till största delen av fria material, exempelvis stora och små tygstycken, virkade långa band, träbitar i varierande storlekar och former, kastanjer och ullbitar, pallar, vikskärmar och stubbar som i leken blir till precis vad som helst. Vi har även en del dockor och färdiga träleksaker och en liten spis där många goda maträtter blivit till.
 I leken har barnet möjlighet att träna sin sociala förmåga och utveckla sin vilja och fantasikraft och i leken erövras viktiga färdigheter som ska ligga till grund för barnets lärandeprocesser senare i livet.
"Definitionen för lek är densamma som för kreativitet: införandet av kaos i ordningen. Lek och kreativitet baseras på vila och flykt, och det är grunden för all kultur."
säger Matti Bergström, hjärnforskare och professor i fysiologi.
Han hävdar också att "utan den fria leken kan inte kreativiteten utvecklas optimalt. Leken för in kaos, och utan detta kaotiska inslag hämmas samspelet mellan höger och vänster hjärnhalva. För mycket inslag av logisk inlärning och för lite lek stör barnets naturliga utveckling i hjärnan"