Forskning om lekens betydelse

Varför ger vi i Waldorfförskolanskolan så mycket utrymme för den fria leken ?
Det finns mycket forskning kring lek som tydligt visar att den fria leken har en avgörande betydelse för barns utveckling och hälsa och lägger grunden för framtida inlärning.
David Elkind, professor i barns utveckling vid Tuft Univeristy, menar utur sina egna och andras studier att barn genom den fria leken utvecklar sociala-, emotionella- och intellektuella färdigheter som de inte kan tillägna sig på andra sätt.
 
”Lek är barnets första arena för att uttrycka sig själva. Den är viktig för att etablera självkänsla och en känsla av kompetens, det vill säga en känsla av att kunna ta eget initiativ och ha kontroll. Därför är det avgörande betydelse att barn får tid och utrymme att leka.”

                                                                         Margareta Öhman, psykolog och familjeterapeut
 

Fantasin som drivkraft
Genom att leka övar barn upp sin fantasi. I boken Den meningssökande människan beskriver professor och filosof Peter Gärdenfors hur fantasin är vår starkaste motor. Vi agerar och handlar utifrån vad som finns inom oss och inte bara ur det som omger oss.  Det är genom inre drömmar som vi får uthållighet att genomföra framtida mål som att studera i flera år för att ta en examen eller att välja ett yrke menar han. Fantasi och inlevelseförmåga gör oss fria att skapa våra liv.
 
”När man i sin inre värld kan föreställa sig olika handlingar, olika vägar som kan leda till målet, så uppstår valmöjligheter. Förmågan till medvetet val förutsätter en väl utvecklad inre värld. Ju rikare ens inre värld är, desto fler valmöjligheter får man. Genom att utveckla sin föreställningsförmåga ökar man sina möjligheter till att välja fritt.”

                                                                                     Professor och filosof Peter Gärdenfors 


Hela den mänskliga kulturens utveckling har växt fram genom människans nyfikenhet och förmåga att drömma och fantisera. Hjulet hade aldrig blivit till utan fantasin.
 

”Play is the answer to the question, how does anything new ever come about?"
                                                                                 Jean Piaget

Leken som grund för språket
Ett argument för tidig inlärning är att utveckla barns kognitiva förmågor. Professor Birgitta Knutsdotter Olofsson beskriver dock hur leken ger barnen ”berättarkompetens”. Hennes forskning och erfarenheter visar att ett utvecklat lekande leder till en god berättarförmåga då barnet blir van att skapa sig en inre värld genom leken. Lekspråket utvecklas till talspråket som sedan utvecklas till skriftspråket.

Hon menar att barn som inte leker blir ovana att beskriva sina upplevelser i ord, vilket man gör i leken. Det gör att det blir svårt i skolan eftersom det läraren talar om inte kan bli till inre bilder, utan går istället in och ut igen utan att sätta spår. Man lär sig utantill till prov men kunskapar inte för livet. Det blir svårt att känna lust och glädje till inlärning.


Lekandets samband med läsförmågan
Det finns forskning som visar på ett starkt samband mellan låtsaslek i förskolan och god läsförmåga senare.  
När barnen leker låtsaslekar utvecklas föreställningsförmågan att göra transformationer och det verkar som att dessa förmågor hjälper barn till att ge liv och mening åt de små svarta krumelurerna som kallas bokstäver säger psykologen Margareta Öhman.

I låtsasleken övar barnen upp sin fantasi, sin föreställningsförmåga. De skapar sig inre bilder då de gemensamt berättar sig fram i leken. Det ger barnen förväntningar om mening när de närmar sig en text. De vet att orden kan bli till inre bilder. God läsförståelse innebär att barnet kan göra sig inre bilder av texten den läser.

Lek grunden till förståelse
Lek kan användas i syfte att lära barn något men den leken ligger närmare till att vara en pedagogisk metod än som fri lek. I den fria leken lär sig barnen om livets förutsättningar genom erfarenheter. Dessa erfarenheter blir till inifrånkommande och upplevelsebaserad kunskap som den teoretiska kunskapen senare i livet kan vila på. Naturvetenskap, matematik, empati, samverkan, språk, socialt samspel, motorik och kreativitet är bara några områden barn utforskar genom leken.
Och som Professor Birgitta Knutsdotter Olofsson beskriver det:
 
”Lek är inte bara lek. Lek är barnets sätt att lära sig klara av livet och förstå världen. Lek leder till utveckling på alla områden som vi inte ens kan tänka ut.”
 
Professor Steinsholt är inne på samma linje och menar att lek är närmare sammankopplat med förståelse än med lärande. Genom leken lär vi oss att leva, bli meningsskapande individer, inte bara existera och flyta med strömmen menar han med utgångspunkt i Gadamers teori. Den är själva grunden för vår förmåga att förstå.
 
Leken är inte bara ett pedagogiskt fenomen som är förknippat med barn menar Professor Steinsholt. Den är grunden för alla våra erfarenheter även som vuxna.  Det är genom leken vi utvecklar vår förmåga till samspel med andra genom ömsesidig lyhördhet. 

 

Lek utvecklar självmotivation 
Psykologen Margareta Öhman beskriver i sin bok, Det viktigaste är att få leka hur, leken ger barnet förståelse för samband och sammanhang. Det egna sättet att agera och handla utvecklas. Det väcker lusten till att lära mer. Engagemanget, fantasin och kreativiteten i leken utgör viktiga ingredienser för självmotivation. Barnet söker inåt efter efter en idé, en bild, ett minne av något som hänt. Det inre sökandet är en viktig aktivitet som utvecklar den egna initiativkraften. Här börjar barnet att skapa sitt liv.
Upplevelserna i leken lägger grunden för en aktiv personlig och meningsfull erfarenhet. Leken utgör grunden för framtida erfarenheter.

Källor
Peter Gärdenfors, Den meningsökande människan, 2009
Birgitta Knutsdotter Olofsson, I lekens värld, 2003
Kjettil Steinsholt, I lekens Ingenmansland, Pedagogiska Magasinet.se 21 februari 2012
Margareta Öhman, Det viktigaste är att leka, Empati genom lek och språk, 1996